Jag har tänkt så mycket på sistone. Jag har vänner som blivit sårade, som fått gå igenom saker som jag önskar att de aldrig fick, fått uppleva saker och ting som inte bör finnas. Visst, jag har också fått gå igenom en hel del och jag gör det fortfarande. Den oron jag har haft dessa dagar, den är jobbig. Den borde heller inte finnas. Varför tar folk varandra för givet? Jag fattar inte. Men, vi tjejer.. vi är så känsliga, vi säger allt. Gör inte det. Om du älskar honom säg bara, jag gillar dig, om du tycker han är fin säg bara ,du är söt, om du repekterar honom mycket säg bara, jag gillar den du är.. Väldigt lätt att ta dig förgivet annars. Ge aldrig hela handen. Annars tror dem att dem har er. Och börjar den leken, som dem gillar att leka. Jag har alltid sagt och står vi det mottot," always stay true and never let anyone get the best of you "

adelina.